Skivorna kommer att räknas upp en och en och ackompanjeras (jag tror att det är ungefär så man bör se det) av en kort text av något slag. Jag kommer inte att skriva recensioner (utvärdera kvalitet) utan att skriva så fritt jag orkar om det som intresserar mig.
Listans syfte är inte att tipsa om ny och spännande musik utan att skriva om musik jag tycker om. Jag utgår ifrån att kritiken (i något slags vidare mening) har ett värde mer än som konsumentupplysning. Jag skäms inte vare sig för att hålla mig till kanonen eller för att överge den.Och om jag trots allt skäms tänker jag i alla fall inte visa det.
Listan är egentligen redan färdig men kommer för spänningens skull inte att avslöjas. Säkert kommer jag också att ändra den under arbetets gång.
*
Det första problem jag ställs (eller ställer mig) inför är såklart vad som ska få vara med på listan.
Jag har valt att hålla mig till populärmusiken eftersom jag upplever det som smått absurt att placera klassiska verk bredvid vår tids popskivor, Kunst der Fugue bredvid Pet Sounds, även om jag älskar dem båda. Jag är också för feg för att göra utlåtanden om Bach och grabbarna.
Jag har valt att bara lista en skiva per artist (även om det är ett krav jag tillåter mig att tumma en del på). På så sätt ökar listans bredd och jag slipper skriva tio gånger om de band jag tycker bäst om.
Den stora frågan Vad är en skiva? har jag försökt lösa utan någon fullständig framgång.
För det första är ordet 'skiva' är egentligen en aning förlegat; ”skivan” är inte längre bunden till någon fysisk skiva utan rör sig fritt mellan formaten. Istället skulle jag såklart kunna tala om album, som är ett både precisare och ambitiösare namn. Men jag väljer att låta bli. Den oprecisa vagheten i ordet 'skiva' (det faktum att ordet inte betyder just det det betyder) som gör att det lämpar sig för diskussion. Dessutom används 'skiva' betydligt oftare än 'album' för att prata om album i alla former. Jag låter alltså album och skiva vara synonymer och förutsätter att skivan alltid är ett album, vilket egentligen är helt felaktigt.
Att en skiva i den mening som här diskuteras inte är allting som får plats på en CD eller LP är ganska självklart; jag kan inte själv bränna ihop mina favoritlåtar och hävda att min blandning är världens bästa skiva.
Materialet på skivan måste sitta ihop på något vis. Men exakt hur är oklart.
Det är vanskligt att försöka avgöra vad som räknas som en skiva genom att se till vilket material som är inspelat med avsikten att utgöra en skiva; många artister plockar inspelningar från olika håll och lägger ihop dem till ett album i efterhand. Ännu vanligare är att material som är tänkt att ingå i skivan ratas och hamnar någon annanstans.
Man kan inte heller låta skivan definieras av vilket material som någon gång varit avsett att utgöra en skiva, eftersom detta ju uppenbarligen innefattar allt material som någonsin hamnat på skiva. Att fråga artisten själv vad denne tycker ska räknas som en skiva blir lika märkligt, dels för att definitionen då blir olika för alla skivor, vilket gör hela skivbegreppet irrelevant, och dels för att det är omöjligt att veta vad en del artister tycker om sina verk (de kan vägra uttala sig, vara döda och så vidare).
Ett annat tänkbart krav är att en skiva ska bestå av tidigare osläppt material. De flesta är nog ense om att en skiva behåller sin status även om delar av låtmaterialet varit med i filmsoundtrack, släppts som singlar eller läckt på internet innan skivan kommer ut. Däremot är det tveksamt om materialet tidigare får ha varit med på en annan skiva (alltså, ett annat album).
Jag tycker att man kan kräva en viss unicitet, man kan kräva att skivan ska tillföra någonting av värde. Däremot tycker jag att det är löjligt att låta verkets värde avgöras av helt av dess ursprung. Det intressanta är inte varför ett visst material hamnat på en skiva, om det är resultatet av en ursprunglig avsikt eller av ett senare ställningstagande, utan hur resultatet låter. Om ett album från början är dåligt sammansatt, om materialet hänger ihop bara genom att det råkar säljas på samma fysiska platta, ser jag ingen anledning till att man inte skulle kunna bryta sönder det och göra någonting nytt av dess delar. Om sömmen inte håller när man rycker i den, är det fritt fram att göra vad man vill med de bitar som lossnar. Denna tanke bekräftas inte minst av alla samplingar och remixer som allmänt anses utgöra nya verk.
Av denna anledning avstår jag inte från att räkna samlingsskivor med nytt eller gammalt material som skivor.
Jag kräver alltså inte att skivan hålls samman av artistens avsikt. Jag kräver inte heller att skivan hålls samman genom att presentera nytt och unikt material.
Å ena sidan är det alltså inte tillåtet att själv plocka ihop sin skiva. Å andra sidan verkar det vara tillåtet för andra att plocka ihop skivor lite hur som helst. Detta ska dock inte tolkas som en brist i just skivan, om ni samvetsgrant skärskådar vilken form som helst inom vilken konstart ni vill kommer ni att stöta på liknande och lika allvarliga problem. Vanligtvis väljer man helt enkelt att bortse ifrån dem.
För att förhindra att mitt projekt rinner ut i sanden innan jag börjat vill jag trots allt dra upp en riktlinje för vad som är en skiva.
Skivan måste hänga samman på något vis. Samlandet av låtar får inte ha skett helt godtyckligt: ”den här låten är bra och den här låten är bra, så om vi lägger dem bredvid varandra kommer det att bli jättebra”. Kaviar är gott och chokladsås är gott men om man äter först kaviar och sedan chokladsås kommer det inte att smaka gott.
(”Och den har ingenting förstått av spelet som genast känner sig ha rätt att fylla på, det vill säga tillägga vad som helst. Han skulle inte tillägga något, sömmen skulle inte hålla.” Derrida, Platons Apotek)
Dessutom vill jag att skivan ska ha någon form av gemensam avsändare: en grupp eller en person som ansvarar för för verket, som ju ofta är sammanställt av en rad personer, och som ansvarar för att verket är ett verk. Någonting i stil med regissören för en film. Även detta krav kan såklart kallas vanskligt och godtyckligt. Hur vet man vem som är ansvarig? Vad spelar det för roll vem som är ansvarig? Ska vi verkligen fästa verkets status i personerna bakom det och inte i verket självt?
Jag väljer att bortse ifrån dessa invändningar (istället för att diskutera dem sida upp och ned, vilket i och för sig hade roat mig). Jag tittar bort och går vidare. Vidare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar